Minnesanteckningar inför Wahlbecksträff 11 maj 2016.

Vi var sex "grabbar" som sågs på Värdshuset Gamla Linköping och nostalgade loss rejält.

 

Lite om Sven-Olov ”Sopa” Stehager och tiden på Wahlbecks.

Trevligt att bli kallad till en Wahlbecksträff. Jag har en känsla av att alla känner alla, men jag känner inte riktigt alla. Så jag tänkte berätta lite om mina första år på Wahlbecks. Då var mitt efternamn Pettersson. Jag bytte till Stehager när jag gifte mig 1973.

Direkt efter att ha gått ut nian i Tanneforsskolan 1958 så fick jag jobb på Wahlbecks. Det var på lagom cykelavstånd från Föreningsgatan 21. Jag började som kontorspojke på avd KP med Hasse Karlsson som chef. De andra kontorspojkarna var Bernt Palmqvist, Leif Andersson och Ove ”Putti” Palm. Vi skötte 4 fasta postturer varje dag runt på företaget med hjälp av sparkcykel. Det var lite gny ibland från truckförarna när vi mötte dom i lite för hög fart och sikten var skymd. Vi skötte diverse enklare sysslor på kontoret. Dessutom hanterade vi  ankommande post på morronen och avgående post och frankeringsmaskin på kvällen. På väggen fanns en tavla med kanske 20 nummerbrickor som kunde aktiveras från kontorsrummen. ”Kan nån ta 12-an. Rune Persson har nåt brådskande”.

Tryckeriet, som också ingick i KP, sköttes av Gösta Karlén. Arbetet på tryckeriet bestod av fotostatkopiering, ormigering, adresstryckning på kuvert och namntryckning på stämpelkort från metallplåtar. Reklamblad, även i färg, och blanketter för internt behov framställdes i en Rotaprint tryckpress. Blanketterna limmades sedan ihop till block med 50 blad i varje, inte 49, inte 51, och inga blanka sidor fick slinka med!

När Gösta ryckte in i militärtjänst befordrades jag till Tryckeriet.

Leif Nilsson anställdes som kontorspojke ett-två år efter mig och han fick ganska snart börja som försäljare. Senare anställdes han på Saab, Civila Flygplan, innan det blev minigolfjobb för hela slanten.

Arne Johansson anställdes som försäljare. Bytte namn till Donnerfalk. Vad jag vet så har han fortsatt inom Matt-branschen.

Evert anställdes också i den vevan, han jobbade också en tid på Tryckeriet tror jag. Så småningom började han på Saab, var det kanske Huvudplaneringen?

Nästan alla här uppräknade har jag svingat både en och två bägare med vid flera tillfällen. Det var ju Grottan, B-Salen, Paletten, Casino, Folkets Park, Lorry, Ljungsbro Folkets Park, Tallberga och Cupolen m m som gällde på den tiden.

Det skulle alltid stå en flaska Ramlösa hos varje direktör. Ebbe, Gotthard och Olle Wahlbeck och ingifte Björn Claughton-Wallin och kanske nån mer. Vi grabbar snodde ofta flaskor från backarna i källaren. Inte för att det smakade gott på något vis, utan för att vi kunde. På Gotthard Wahlbecks rum stod en spottkopp på golvet.

Varje morgon skulle vi gå runt och öppna fönster för att vädra kontorsrummen. Minns inte, men kanske vi skötte blomvattning också? Undrar om vi inte dammade skrivborden också?  På den tiden såg inte skrivborden ut som efter ett bombnedslag, allt fanns i mappar eller pärmar.

Framför huvudingången fanns en liten pool eller branddamm som vi badade i vid ett par tillfällen.

Hasse Karlsson drev Biljardhall några år och jobbade väl innan dess på på försäljnings-avdelningen.

Gösta Karlén öppnade Karléns Motor i Jägarvallen där han sålde och servade motorcyklar kan jag tro.

Leif Andersson utbildade sig till Konditor, troligen i Karlskoga. Innan dess hade han lärt mig att dricka sprit och påverkat mig att lära mig dansa på Edgartz Dansskola.

”Putti” Palm jobbade som mattläggare på Wahlbecks och så småningom började han på Saabs Transportavdelning.

Bernt Palmqvist studerade till Ingenjör på LSTA. Han började sedan på Saab på Hållfasthetsavdelningen. Sedan flyttade han till Saab Dataservice där vi blev kollegor.

På den tiden jobbade vi halvdag på lördagarna och sedan kunde vi bada bastu. Det var populärt, för vi var många som inte hade tillgång till dusch och bad hemma i slutet på 50-talet.  Bastun sköttes av den mycket färgstarke Sten Aldén. 

WFIF var en mycket aktiv förening främst inom Korp-idrott. Själv spelade jag fotboll, handboll och tennis och var även kassör några år. Som lagkapten i fotbollslaget hade jag problem en gång med spelare som gick av morronskiftet vid 14-tiden på avlöningsdagen. De firade löningen med ett par rackabajsare innan de skulle spela fotbollsmatch vid 18-tiden. Då sparkade de ännu snedare än vanligt.

Vi fick besök av personalen från Jacob Holm A/S, rep- och trosstillverkare, i Köpenhamn för idrottsutbyte. Vi möttes i fotboll och handboll och pingis. På kvällen firade vi med gemensam middag och dans. Vi möttes vartannat år, växelvis i Linköping och Köpenhamn.

På den tiden var alla nöjeslokaler och troligen alla restauranger stängda på Lång-fredagen. På radions enda kanal spelades bara klassisk musik. Det var inte många som hade TV på den tiden, och om det sändes nånting alls då så var det säkert inget muntert. Den dagen hade alltid Textil-facket sin Årsfest på Grottan med allsång, middag, starka drycker och dans. Vi unga slynglar fick också vara med fastän vi inte tillhörde det facket. Alltid fanns det ju några dansanta kvinnliga textilarbetare som inte var lastgamla, ja, vi dansade även med de lastgamla. 

Jag anställdes på Saabs Datavdelning 1965 och där har jag sedan jobbat på olika avdelningar större delen av mitt yrkesliv. Första tiden som dataoperatör och senare som programmerare och systemman.

Hur jag kom på att söka jobb där är nästan lite komiskt. Efter militärtjänsten 1963 började jag på Väveriplaneringen med Bengt Carlsson som chef. En dag sa han: ”Du ska f-n inte jobba här, i så fall skulle du ha mitt jobb. Databehandling det är framtiden det!”. I samma veva såg jag i Corren att Saab sökte personal till sin Dataavdelning. Jag sökte och gick på nån lämplighetstest, och fick anställning.

Ja, det var det hela!

 

Här finns en del bilder från Wahlbecks Fabrikers Idrottsförening.

 

Åter

Startsidan